Att låta det vackra synas + historien bakom det vackraste av foton!
Jag har alltid gillat idén med att låta vackra saker synas, Mina smycken förvarar jag för tillfället på ett gammalt bläckställ. Där fotot sitter ska man ientlien skära papper, vilket jag totalt struntar i.
För mina ringar ligger ju så vacket där.
Mycket vackrare en om de skulle ligga i en enda röra i en låda! När de ligger i en låda är det dessutom nästintill omöjligt att hitta rätt smycke (jag talar av personlig erfarenhet) inom en rimlig tidsperiod.
Om fotot, det är en speciell bild. En knivskarp bild på ett Värmländskt ånglok. På en sommaräng en dag för ca 90 år gick någon för att fota ett tåg. Bilden måste sedan ha betytt tilräckligt för att bli framkallad. För att sedan hamna i en stor låda hemma hos min morfar och sen tillsist hos mig. Det är en av de finaste saker jag fått av min morfar. Det är även därför det betyder så mycket för mig.
